snälla johan

johan på babasonic när vi var arton

du vet också att det känns så schablonartat. att om en fick ”snäll” som beskrivning på alla hjärtans-dag-kortet som var obligatoriskt för alla i klassen att skriva på var ju för att det inte fanns något annat att säga. intetsägande. det vore som att säga ”lagom”.

men det stämmer inte när det är sant. det är den egenskap som jag höjer över alla de andra skulle jag säga. snäll betyder inte fadd. snäll betyder god.

du skulle aldrig medvetet göra ont förminska eller håna aldrig någonsin.

i bland tänker jag att du är för snäll för ditt eget bästa om det ens går att vara det?

minns en gång när du försökte börja prata fotboll med en full person på en spårvagn alldeles bara för att du var intresserad och plötsligt så ville han slåss och du förstod ingenting och det slutade med att alex ville slåss istället för att försvara dig. som av missförstånd. när en är snäll får en kompisar som vill försvara en

grattis på födelsedagen mitt hjärta. tack för att du finns och för allt du gör för mig och för allt du ger mig varje dag. tack för att du är så snäll.

baked beans pingviner & riktigt mos i göteborg

vi for till Göteborg i fredags. det är vackert att åka tåg i skymning. natthimlar där molnen är och skymningshimlar i gliporna emellan. annika norlin berättar historier till toner. jag köpte en liten novellsamling från 80-talet på centralstation det handlar om att resa och de vackra breven från tamiko till tove jansson och musiken instrumentalt samtligt samtidigt det rör mig till tårar redan innan den tionde sidan.

tänkte på att jag älskar att färdas och älskar att resa. att jag alltid söker efter att få göra det och hur det blir som att hålla gråt inne när omgivande faktorer hindrar mig från att. tänkte på hur ska det gå för mig som bara är 25 men redan glömmer vad jag berättat för vem och berättar igen och igen.

sen kom vi fram. fram till älskade älskade ante. gick till tullen och tog en öl alla vi som inte går på för starka mediciner (dvs inte Johan).

morgonen därpå så stekte vi upp en massa goda grejer till frukost nu var nea hemma också fina bakfulla nea. sakta morgonmak och sen gick vi ut. tittade på höstblommor i växtbutik och gick till vattnet. jag har fått ett par byxor som ante hade dubblett av så vi var systrar i jeans.

på röda sten handlade konsten om demokrati det var kanske lite väl abstrakt för mig ibland men videoinstallationen som egentligen var en power point om när Sverige gick till högertrafik vad det som fastnade mest. att en så stor förändring kan ske så samtidigt och så i samförstånd trots att det tidigare röstats ned? kan vi gå med på vad vi egentligen inte ville från början om staten övertalar oss med informationskampanj? obehagligt egentligen men samtidigt på något sätt hoppfullt tänk om vi bestämde oss för andra förändringar och samtidigt på klockslaget bestämde oss för att ändra? ”klockan 8.00 den 8 mars ska lönerna bli jämställda” ”från den tionde juli slutar vi alla med fossilt bränsle” det vore nåt.

nea mötte upp oss på grusplanen med bilarna med bakluckorna fyllda med grejer öppna. jag hade precis köpt en röd halsduk från en av säljarna som ännu inte hade packat upp. hittade ett par grå hårstrån kvar i den sen.

slottskogen är finare utan festival i sig. vi tittade på sälar och pingviner och kanin i bur vilket kändes märkligt men vi betalade inte för det och sa ”det är problematiskt” så var inte arga på oss. sälar är så fina som katter utan öron.

korv med mos och kaffe och lösgodis uppe på skansenkronan på det. sakta gå försiktigt i leran i backen och så plötsligt halkade nea och skrapade upp huden som när vi spelade fotboll på grusplan när vi var små. vi gick hem det var tid för att vila

vi såg sista avsnittet av sharp objects tillsammans vilade lite och sen gick jag och johan till vagnen. vi skulle se 1900 på stora teatern och det var helt fantastiskt. jag blev rörd som vanligt och tänkte att jag är så tacksam att musik finns och att bilder finns och att jag får höra den och se dem och att jag får känna alltsamman samtidigt. att jag är tacksam att trädens dofter finns och jag får känna dem med.

vi satt på konstiga platser men vi såg bra jag hade egentligen råkat köpa biljetter till fel dag (det är sånt jag gör nu för tiden ingen ordning) hittade någon att byta med och härifrån fick vi bättre översikt och jag kunde luta mig mot det breda sammetsstödet och se det vackra taket. jag satt brevid johan men nedanför som i en sidovagn på hans motorcykel.

efteråt letade vi middag i regnet det blev nåt ställe som hade goda ostar och langos och vi pratade om det här året och allt som staplats på hög i det. hur många gånger det brustit och känts som det bara inte ska gå och det hade kanske inte heller gått utan honom eller vågar jag ens skriva så det är ju ännu inte slut

sen drack vi öl igen god öl med nea ante sara och bjerkan. i morse åt vi frukostrester och ante och nea visade oss klipp från sina favoriter i idol och sen sa vi hejdå till dem och Göteborg och den mysiga helgen

hejdå.

fina och sentimentala helg. det är bra för det är de gånger när det inte känns som jag inte känner igen mig