det är tisdag. min förkylning går åt rätt håll och hoppet för att jag och sophie tar oss genom tjejvasan lever. nu börjar jag snarare känna som någon form av resfeber. kanske måste börja göra snacksinköp och packlista inför att vi far till mora på fredag? den spretiga känslan av att jag kommer glömma något. den innan man hunnit sätta sig ner och tänka igenom allt.
ikväll var jag på en stickkurs. en julklapp från johans mamma. det varade bara i två och en halv timme precis här där vi bor. oerhört tillfredsställande att: att avsluta jobbdagen med ha ett materialmöte på tryckproduktionsbolaget > äta en snabb middag på mahalo > gå på stickkurs > gå hem ALLT inom en radie av 150 meter. vill aldrig flytta från mitt kvarter när det synkar så väl. känns som man hackar tiden.
så märkligt? plötsligt sitter man i en soffa i ett rum med ingen man känner och i tystnad och hyperfokus gör öglor av tråd som man trär på pinnar. dricker lite te. stickade inget som skulle bli något. handlade om att lära sig maskorna.
det måste inte bli något varje gång. bara man fortsätter göra.