ni vet när en hör personens röst och hur en på något vis glömt den hur den lät och fastän det var några dagar sen så är det en evighet. när den geografiska skillnanden känns så stor som en. ni vet hur en nästan gråter
ni vet när en vill ha personen här precis just nu. inte bara höra rösten
ni vet det veckolånga magontet (det mentala som blivit det fysiska ni vet när en självdiagnostiserar sig med magkatarr pga allt som stämmer in). som nästan försvinner
ni vet när en älskar livet pga personerna som kommer med det.
vi vet. god natt.
för några veckor sen fick jag finbesök. det var den här filuren som tog med sig alice hem till mig.
helt jäkla bedårande är han.
vi dukade upp en massa gott. exempelvis nygräddade croissanter (från sån där deg på burk ni vet)
åt t ex mackor med ägg majonnäs avokado havssalt. japp det smakade bra.
så himla mysigt besök
saknar dessa favoritpersoner i detta nu.
på kvällen kom andrea över och vi gjorde pasta och drack rödvin med tända ljus. *romatisch*
efter ett tag kom även alexandra och vi drack öl och dog till 