på söndag firar jag och johan vår första bröllopsdag. vårt bröllop har varit on my mind på sistone. jag tog således till slut tag i saken med våra tackkort.
en tradig uppgift för en med rastlöst blod. det roliga är över. mycket PRAKTISKT göra utan direkt utdelning (hehe mvh dopamin lover) men det var ikväll eller aldrig. man kan egentligen inte skicka tackkort såhär sent OM man inte gör det till en grej att det verkligen timear årsdagen tänker jag.
vi hade engångskameror på bröllopsfesten som vi framkallat så baksidan av bilder på respektive gäst får agera tackkort. har alltså bläddrat bland dem igen och varit i den kvällen ikväll. den och det var underbart faktiskt. och jag blev just klar! klapp på min axel. vilken bra upptakt till vår bröllopsfirarhelg.
hur vi ska fira? vi har barnvakt och ska checka in på ett lyxigt hotell. checka in så tidigt det går och jobba från lobbyn. bada kallt och basta. piffa sig. ta en drink i hotellbaren. gå ut och äta på italiensk restaurang.
stannade för konst i pålsundet när jag tog en löptur i morse innan jobbet. min kropp är verkligen inte gjord för att träna på morgonen. eftermiddagen eller kvällen är bättre. men det fyllde sitt syfte och i blött hår badade jag i mina endorfiner på promenaden till jobbet. det var svalt men inte kallt. några blad som blåste från trottoaren och gräset nyklippt i skinnarviksparken. grönt och frodigt till slut. doften. det var en bra start.
efter jobbet tog jag fyran till odenplan för att gå på bokrelease.
jag och sofia har formgett omslaget till elin randins debutroman. vår första feel good! en svensk bridget jones var hisspitchen.
tog ett glas och kom hem i skymningen samtidigt som min gulliga gulliga lilla familj. förskolan var stängd så johan hade tagit ledigt med dem idag. de hade varit på badhuset. p hade tyvärr inte kunnat hälsa till mamma mu från mig (för hon var inte där).
nu ska jag ta ett päron som barnen plockat i sina farföräldrars trädgård och lägga mig i soffan och hänga med ellen lind.
men inte ska det väl falla dag 257? 108 kvar.