gårdagens frukost och dagens outfit

det ligger en särskild tillfredsställelse i att serva barn med nystekta (vad vill du ha på? socker? skära? rulla själv?) och äta frukost på stående fot och plocka ur diskmaskinen och också hålla igång själva pannkakssteket samtidigt. när det går som ett rinnande vatten. att ha en slev smet som stelnar och snart riskerar att brännas är en perfekt pomodorometod.

på bussen till förskolan. pillar på ärmen till min tröja som sticker ut från kappan. tröjan är brun och roströd. ganska grovt stickad. hon fingrar på maskorna tyst en stund. sedan: den ser ut som köttfärssås.

16:19

njut för all del av bilden

direkt efter den togs lyckades jag (med millimeters och millisekunders marginal) rädda telen från att hamna på pålsundets botten

jag undrar

hur kommer det sig att man känner sig som en annan person när någon annan fixat (/fönat) ens hår?

när känner man sig ens som sig själv?

hur ska man någonsin kunna gå och lägga sig igen när man har lärt sig hur man pratar med en maskin som skriver koden för det man vill visa?