varv efter varv på en golfbana


till och med ett sopberg och industrirök blir idylliska när det är 14 minus och solsken och man har pjäxor på fötterna. kisar man kan man låtsas det är fjällen. behövde solglasögon idag. vill väl inte bli snöblind. men de är inte så aerodynamiska. storm breakers snarare. men att få styrka i sportglasögon hinns inte innan loppet och outfiten behöver testas. team anorak är inga materiallirare.

körde en timme och trekvart som ett långtest inför nästa helg när vi kör minst det dubbla och förmodligen det trippla. ryggslutet kändes mot slutet. viktigt stretcha höftböjaren som tydligen fäster där enligt fysiomamman och så tänka på att försöka svanka så lite det går. stark bål.

undra vad jag ska fylla kvällarna/mota bort ledan och scrollen med när loppet och skidsäsongen är över. är ganska taggad på att börja dra fram symaskinen igen. men då ingår ju inte riktigt det där med utomhus och umgås med bästis och få en endorfinkick. vi får se.

en vanlig fredag för några veckor sen

som jag började blogga men aldrig färdigställde. men nu är det ju fredag igen! så vi gör det nu istället.

johan hade sovit borta för han var på konferens med jobbet så jag hade dubbelt upp. 06.07 är det citat ”dags att börja dagen” enligt den morgonpigga tredjedelen. för att ge mig själv så lugna och bra förutsättningar som möjligt hade jag dagen innan dukat till frukosten och gjort en overnight oats till mig. klapp på axeln sara.

07.44 de två på bild som är lite mer trögstartade och vill dra sig. men här påklädda efter frukost och tvagning. behöver jag inte representera är en återkommande outfit för mig denna vinter mitt tjocka ribbade ullunderställ och en stor skjorta över nu när vi lever i ice age (och jag gör utfallssteg när jag mikrar lunchlådan).

vissa vill ligga på golvet när overallen ska på.

andra får man vara smart och sätta på de lager av alla 1000 som går medan leken pågår. det handlar om att riskminimera när man är själv med båda. dubbelt (trippelt?) breakdown är fatalt men ibland oundvikligt.

hej brödbilen! på väg till garaget. vi får ta bilen för att hinna eftersom jag kör dubbellämning och på torsdagar och fredagar lämnas den ena på kungsholmen. först korsa söder till förskolan och sen vidare till kungsholmen för habiliteringsenheten alltså. i bilen på vägen dit leker vi ringleken (dvs man leker att man ringer någon och har ett samtal) samt ”gissa vad jag tänker på”-leken.

08.50 lämnar jag den gulligaste på fyra hjul!!!

strax efter nio på kontoret efter vad som känns som en halv arbetsdag av logistik och påklädnad och KÅNKANDE. en kaffe är gjord och jag och sofia ska ha avstämning innan ett kundmöte. ah.

11.20 ett möte och en veckogenomgång med sofia senare. dagens tredje kopp kaffe och redo för ett pass bokomslagsformgivning.

på lunchen gick jag på födelsedagspresentjakt (letade efter en specifik bok till min fyraåring som inte finns ny). bilden en hommage till stadsmissionens på hornsgatans UNDERBARA textilavdelning. så välsorterad. massa sybehör och tyger. stort tips!

åt jättegod lunch på lao lao på hornsgatan. så skönt att få lagad mat och inte behöva ha ansvar för något en stund efter att ha varit på 100% mom duty ett dygn. bless you alla ensamstående föräldrar.

och det är så otroligt gott där. sötpotatisnudlar bönor med sesam och en stark tofugryta. och ris med krispig chiliolja till.

tillbaka på kontoret sätte jag ihop en presentation med bokomslagsskisser. luskollade sista korrekturet av en inlaga till en kokbok inför tryck. knöt ihop de lösa trådarna innan helgen.

sen 16.30 plockade jag ihop. man ser att jag är lite sliten nu. men vad ska man göra. ett barn på förskolan frågade varför jag var så röd i ansiktet när jag hämtade i veckan haha men jag tyckte inte det var SÅ illa? kanske ska gå till doktorn och få hjälp med min rosacea. på kvällen kom soffe och carl och barnen på middag och härj.

varsågoda en bukett överblommade tulpaner från mig till er

har ägnat kvällen åt att ta hand om mina kläder. sorterat och tagit bort tomma och udda galgar. gjort en hög med det som nog inte får vara kvar och en med det som behöver lite kärlek.  det är väl det minsta jag kan ge dem när jag bestämt mig för att rensa. stryka dem. hänga dem eller vika dem fint. sy på knappar som saknats. har en sån lågmäld tillfredsställelse av att ha uträttat något som inte gör någon skillnad i stora världen men som hedrar di små nötta plagg jag hänger på mig. det var allt för i dag nu ska jag sy i en till knapp.