i januari fick SARA+SOFIA ett riktigt roligt dokument skickat till vår mail. råmanuset till Flora Wiströms nya roman. det är lite undantag att vi båda lägger tid på att läsa manuset till omslaget vi ska formge (annars brukar en och briefa den andra) men detta kunde ingen slita sig ifrån (och ska inte sticka under stol med att vi också värnar lite extra om författaren i fråga i just detta projekt).
boken följer ett gäng i trettioårsåldern i en tid i förändring. tycker titeln i sig är briljant och beskriver innehållet så fint: det är en utekväll det är något som bara pågår och så ska man vidare och en taxi räcker inte. vi bokar en stor! en ambition att alla ska kunna åka med. vi kan sitta i knä! så är det ändå nån som känner att de inte orkar och det blir ont om plats och kastar in handduken. äh jag går hem.
vi hade fått briefen som var typ: berättelsen utspelar sig i en stockholmsvinter men utkommer i augusti så får inte kännas allt för vintrigt. Flora skäms nu när jag skriver detta men: New York times bestseller. tänk typ: internationellt/Sally Rooney/direkt typografi.
jag och Sofia bollade idéer. hon skissade. jag skissade. hon tog över mina skisser. jag tog över hennes skisser. det var perfekt timat så att Flora var i Rom på artist residens och inte kunde sitta bakom min axel och kolla när vi skissade.
efter många skisser och yxade idéer (t ex finklädda fötter i en hiss. pianotangenter som siluetter. ett bebis som pillar med en snusdosa vid ett barbord) så landade vi i att visa följande förslag den första vändan (OBS vi brukar rensa mer och visa färre förslag men vi hade inte jobbat med floras förlag/förläggare tidigare och ville visa brett):
intimitet i vänner som ligger på sängen. nära. men också mer köttigt/kroppsligt. de som läst Flora Wiström tidigare vet att hon är bra på sånt och Stortaxi är inte ett undantag. vi visade det både i det väldigt direkta i närbild på läppar. floras kommentar: detta så kände jag att det gick lite för mycket mot ungdomsbok även om jag tyckte att de var sjukt fina
och i form av ett collage av kroppar i bastu (en miljö som också förekommer flera gånger i berättelsen och som kändes som en fin symbol för intimitet och hemligheter)
ett lite mer bara typo-baserat take: känslan av kväll i stan. och med bild och lite mer bokstavligt i form av ett minne som slits isär. inspel från flora: jag + förlaget tyckte att de var snygga men för finstämda för berättelsen
sen isbiten. idén utvecklades från att ha varit små människor som skulle trampa vatten i en cocktail och blev till modellfigurer inuti en isbit. kändes kul att få in vintern på ett subtilt sätt men isbiten kopplar också både till uteliv och drinkar och som referens till en av karaktärernas konst. två förslag: en isbit som är mer drinkig och en som är mer som en iskocka en pinande vinter. eller en diamant. floras kommentar om den gröna: Jag såg den och jag visste direkt. Och hoppades att förlaget och formgivarna skulle känna samma.
ja! isbitsidén var vår favorit. och den och bastuidén valdes av förlaget att knådas ett varv till. men kan man ta det gröna omslaget med isbiten men använda den kubiska? och kan man prova i andra färgställningar? kan bastubilden vara grön? så vi drog det ett varv till.
funkar kanske bättre med titeln i överkant med den kubiska isbiten. bytte till bild på en isbit som är lite rakare än i förra vändan. färgerna på de i mitten fina men kanske lite för glättiga? de till höger en test med bakgrundsfärg som matchar floras författarporträtt. men den gröna känns mest dramatisk. saker och ting står på spel. giftig nästan.
bastuförslaget i annan färgställning. men grönt blir mögligt nästan äckligt. men kanske lite kul plocka in typot från andra förslaget?
vi kör isbiten! okej! och då gick jag till materialbutiken och köpte modellfigurer (istället för som i skissen bilder lånade från nätet). Sofia med på facetime i butiken. skulle detta kunna vara Ebba? kan han vara Emanuel?
bild på skärmatta för skala.
fotade av dem i olika vinklar för att ha olika att jobba med. så fucking gulliga och efter att ha läst romanen så känner man också för dem fast de är så små.
lite photoshop i form av collage och färgläggning så karaktärerna fick rätt hår och hudfärg och frisyr och kändes som sig själva.
och några förslag på typosättning och placering av isbit när färg och idé var satt. och detaljkorr på figurerna: nu när karaktärerna justerades blev de lite dovare i färgen, kan något poppa mer? sedan undrar vi om det är möjligt att göra Matti mer mörkhårig snarare än rödlätt. vi funderar också på om Anja skulle kunna ha en mer 2026-outfit än jeans och t-shirt?
absolut. anja får en rosa topp och ebba en knallröd väska till sin camelfärgade kappa. det känns som det passar dem.
så så blev det. ett gäng i en iskub. och den smälter.
STORTAXI. ROMAN. vilken fucking roman. tror inte ni förstår (som vän till flora som både läst och sett henne sitta här bredvid mig och skriva) hur otroligt imponerad jag är över henne för detta verk. både för dess omfattning och kvalitet. man kan förboka här och få den signerad när den kommer i augusti!
uppdaterade ett hörn hemma lite med saker som stått i (faktiskt) år och väntat på att få hängas upp.
en henri matisse-litografi som jag fått i present av johan någon gång som förtjänar bättre inramning. det SKA bli men ibland måste man bara börja göra och tar man en standardram blir det iallafall av. bättre gjort än perfekt. men ja. förtjänar en kanske lite högsmal inramning som följer motivet tänker jag?
så hade vi också ett omonterat korsstygnsbroderi som jag köpt på loppis någon gång och som jag tror gjorts för att bli en kudde men jag tyckte om färgerna och mönstren så mycket att jag ville rama in den istället. har bara inte tagit mig för och nu bara tänkte jag jag köper en passepartout i närmsta storlek och så får väl utsnittet bli vad det blir.
så när jag höll på och grejade råkade jag se baksidan genom hålet i passepartout och såg. att det var ju det som var det vackra alltså. där man ser trådarna som knutits. tiden som lagts och jag tänkte detta är ju det som är värt att rama in.