disigt med tryckande hetta idag. jag tog min temp för det kändes som jag hade feber (men hade inte det). för varje bilduppdatering klädde han sig varmare.
ackumuleras mycket roliga sayings och småsaker som jag kommer på mig att vilja berätta. blir så påtagligt när han är onåbar att han är den enda som bryr sig lika mycket som jag om ToKiGhEtER våra avkommor har för sig. kunde se på pricken på kartan röra sig men inte se hur högt det var.
dagens happening var springa och få banan och medalj. otroligt stolt över pia som sprang hela upploppet utan att hålla min hand och över ola som hämtade hem sin nyvakenhet från en kort nap och bara kutade järnet. på eftermiddagen när vi var tillbaka från minimidnattsloppet och pia lekte med sin kompis hade de precis nått toppen av kebnekaise.
somnade med barnen när jag nattade dem. hade svårt att sova i går natt i stor tom säng. de kanske får sova med mig hela natten. när jag vaknade var han ännu inte tillbaka vid fjällstationen.
basen från musiken vid målgången och falsetten från skriken går igenom även stängda fönster. har svårt att hålla ögonen öppna men måste äta mitt färska godis. se min serie. johan är framme. sen lägger jag mig med dem igen.
på eftermiddagen träffade vår nyaste lilla vän. blott en och en halv vecka. så liten och så helt perfekt. vi plaskade i pildammsparken och efteråt tog vi en glass. 35 kr och all topping man ville. apropå en dansk rosa glass i tidigare inlägg
vi åkte hem och bakade pizza. pia avbröt sig mitt i sin lek när hon kom på att hon behövde packa sin pappas pass (hört att ska man flyga får man inte åka med om man glömt passet). johan ska bestiga landets högsta berg och jag och barnen är kvar hemma nere på havsnivå. fyra nätter från varandra. försöker komma på när det senast skedde. det måste vara tio år sen? kommer sakna honom. är så glad att han åker.