var på landet i helgen. med johan och pappa och bror och ida.
lärde nisse gå på gräs. satt i solen och läste och storskurade ur. bort med musbajs spindelnät och jox. rensade ur i skåpen och slängde ravioli som gick ut för tio år sen. städade och röjde för vi kommer nog hänga där en del i sommar. välkänd promenad i försommarskrud. äppelträd blommade. tog första doppet i bäcken. iskallt. fötterna domnade det om men var tvungen att göra det igen för det väckte mig till liv så skönt. kunde nästan inte balansera på stenarna vid kanten för jag kunde nästan inte känna dem (fötterna). gick barbent och barfota först i det höga oklippta gräset (besökets egentliga anledning) och sen i det nyklippta väldoftande.
plockade första buketten (t ex inte helt utslagen lupin. lite knoppande liljekonvalj. smörblomma. hundkex). fotade idas stora mage vid bäcken. spelade sällskapsspel och sov gott. glömde en kort stund att det var pandemi (tills (snart?) sjuttioåriga grannen ropade över ån på pappa att han skulle komma över på en stänkare och pappa sa lite tyst till oss med en oroad blick »det är nog ingen bra idé«.)
hade ångest när jag kom hem dock. söndag kväll kom vi hem från landet. jag var melankolisk. relationer är så svårt. särskilt relationer som på något sätt finns tack vare att de ska finnas och inte för att de har uppkommit organiskt. förväntningar (antaganden?) och besvikelser.
så svårt att vara någons barn och samtidigt vara vuxen.
johan sa: sara. sätt dig på balkongen nu. jag fixar (= bakar bullar och lämnar den lånade bilen ordnar nåt att äta till middag). jag skrev en att göra lista där på balkongen för att hålla kvällen i schack.
- drick öl (jag fick en gulblå burk serverad av tidigare nämnd fixare och älskad person i mitt liv. vit vår.)
- läs bok (testamente av nina wähä. rastlöst har jag liksom letat efter korta böcker på senaste tiden. för effekten snabbt och många. så det är skönt att läsa något lite längre. få vara i en omsorgsfullt berättad annan värld (i annan tid). helt makalösa personporträtt. vill inte att den ska ta slut)
- klipp lugg (jag hade kunnat skylla längden ned till hakan på rådande pandemi men det är ju jag själv som alltid klipper luggen. det är bara som alltid jag som inte tar hand om mitt hår. det blev bara okej lite för kort men gjort åtminstone)
- äta bulle (en punkt som tillkommit sen jag yttrat »kan inte du baka de här« och visat bild på bullarna på instagram och johan sagt jag gör dem ikväll)
- palla syrén (och den punkten blev inte gjord men väl en promenad i slutet på maj-ljus kväll när solen gått ned. ett kliv framför det andra och den friska luften var kanske det som slutligen ändå hjälpte)
just nu står det ihopfällt mot väggen (försöker hitta någon bra liten hylla till den platsen). men nej nisse vält inte vasen
alltså hon står inte på bordet när vi har gäster lovar hon e väldresserad heheeeeee
nog om gamla bordet! nya bordet! info:
+ vi fick med iläggsskiva också och kan få plats med ännu flera! tycker mycket om bordskivan.
& tycker om att det är tillräckligt stort för att ha grejer framme på det hela tiden
& funkar svinbra att äta havrefrasfrullen på
& båda får plats att jobba mittemot varandra.
har vunnit en bordslampa till hallen på nätauktion. tagit en aimo till sumpan med johan och gjort en långlunch av upphämtningen. ätit sallad på café kollat i second hand-butikerna och hämtat lampan. lampan har varit ojordad. har lämnat in lampa på katarina elektriska.
jag har målat streck för att fylla ut en tom ram (tillsvidare). ingen varit hundra men en fått gå sålänge (det fanns bara tre ark hemma)
vi har köpt ett runt bord via blocket. har burit det 500 meter hem. som att se johan i en gopro-kamera. det stora bordet statiskt mellan oss och sen trottoar och stad i rörelse runtom (han gick baklänges). köpt pionknoppar att ställa på. pionknoppar har slagit ut på några timmar