Kategori: allt

vad bra jag är på att blogga om aktuella saker. men! en regnig oktober vad är bättre än en dag från i juli när jag och johan haft en vecka av semester hemma och bestämde oss för en staycation.

det hade kunnat vara nu men dropparna större och doften SOMMAR. vi matchade skor och tog 76an från oss

till frihamnen!

vad liten tillochmed långa pojkvänner är där.

johan och kaknäs

detta var målet! möbeldesignmuseum!

en privat samling av designmöbler. gratis inträde! lite snäva öppettider om jag minns rätt bara så kolla först om ni ska dit.

 kollade på massa fina gamla stolar i kronologisk ordning. hade inte tackat nej till denna manchester- och plasthistoria. amanta lounge chair formgiven av Mario Bellini på sextiotalet.

dregglade över sjuttisutställningen

 inte ofin typo

 och hittade en möbel som vi har hemma! på balkongen som synes i detta inlägg. dot table heter den tydligen och är formgiven av Johan Huldt. kostade fyrtio kronor på loppis så blev nöjd B-)

»det där var ett bra museum tyckte jag« sa johan när han såg över min axel att jag redigerade de här bilderna. jag håller med! litet och hanterbart men väldigt fint och sevärt. hade en liten postmodern del så vi kollade på memphismöbler också

 sen sa vi hejdå till alla stolar!

efteråt regnade det fortfarande lite och vi hade tänkt gå till nästa stopp på vår dag så vi väntade ut det lite på stockholm brewery i frihamnen.

drack den här goda alkoholfria för första gången!

sen knatade vi över gärdet och sen bron vid tekniska över till prunkande djurgården

och rosendals trädgård. vi hade tänkt testa deras sommarrestaurang herbamarium men de hade visst bara öppet för middag. så då tog vi lunch från cafét istället!

åt goda gröna grejer från trädgården.

 lite utomlandskänsla med lite sol och vindruvor och ljusa parasoll

 och en känslig gissa om hon har gråtit här

vi tog en glass on the go och knatade vidare. den gulligaste personen i världen. I have spoken.

 gick längs djurgårdsvarvet

och tog båten från grönan till andra sidan

 vi skulle sova på hotell skeppsholmen!

 de hade knäppa handfat haha

 jag tog på min finaste topp och långa örhängen och satte på smink

 kände mig fin så jorken fick fota mig

 han var fin också.

minns att det var första gången som vi på riktigt tyckte att det syntes på min mage att den växt. det var i vecka 15! 13 veckor sen. patetiskt liten om jag får säga det nu hehe

 tog det lille bubblet innan vi skulle äta middag i hotellets restu

jag åt en råraka till förrätt. god! men var väl inte blown away av middagen i övrigt.

det regnade så sen hängde vi på hotellrummet. kollade på serier i sängen.

morgonen därpå tog vi ett löp runt skeppsholmen och kastellholmen och östermalm och duschade och lade oss igen. med tofflor på.

en bra grej med pandemi: frukost på sängen ingår. såg sista avsnittet av handmaids tale.

 och sen checkade vi ut.

staycation på semestern med johan får fem av fem i betyg

är det lördag. det blev en helg den här veckan också. jag och johan gick ut och åt på prospero med sophie och carl i går. äta middag i flera timmar och bara prata prata prata. mår så bra av att vara med dem. jag är på kontoret i skrivande stund (har slagit in snusnäsdukar) men ska bara alldeles strax gå ned till södermälarstrand och ropa HEJA HEJA till j som springer ett lopp runt södermalm.

nästa vecka ska jag och mamma bila upp till åre och camp höstglöd. minns ni att hon tog med mig på en träningsresa förra året? det var då jag insåg att endorfinkicken av träning ville jag INTE va utan. i år blir det mer yoga och simma och läsa på hotellrummet än springa trail köra fys och dansa men ser så mycket fram emot att andas lite fjällluft och kallbada med mamma.

och nästa vecka precis innan jag och mamma sticker kommer enrique hit och slipar vårt golv i sovrummet. i morse köpte jag och johan provburkar och när golvet är klart ska vi måla om och köpa en större säng och skruva upp sänglampor som vi köpte på loppis i somras. taket kanske blir terracottafärgat. johan sa att bebisen kanske känner sig trygg och igen sig sen om det är nästan samma färg som i magen? ska försöka komma ihåg att ta före-bilder så kan vi ha lite inredningsblogg sen.

tack tack tack alla rara som ville köpa snusnäsdukar av mig. jag har haft upp över öronen att göra på jobbet denna vecka så slår in och packar era ordrar nu i helgen. i början av nästa vecka går de iväg med posten och sen stänger webbshoppen för nu. är du sugen på en grön snusis och har väntat lite så köp här innan söndag kväll. annars kommer de nästa gång gå att köpa på julmarknad som jag och flora ska ha på kontoret en söndag i december.

puss hoppas ni har en fin helg

jag drömmer äckliga drömmar om en liten hand som sticker ut från min mage men som inte har fingrar utan istället många många små vidriga rosa spröt (som på en korall). drömmer att ungen föds tre månader för tidigt och jag inte ens märkte att det hände. drömmer att jag sitter och jobbar och har ett barn på över ett år som jag aldrig tänkt på att mata och hittar den med sin mun helt överfull av godis.

skriver dagbok och har kanske egentligen inte ett stort behov av att berätta här också men känns konstigt att inte när det påverkar mig väldigt mycket just nu. och samtidigt svårt att skriva ned något som är så föränderligt från vecka till vecka och mitt huvud är överallt.

tänkt det de senaste dagarna att jag aldrig förut behövt utvärdera mitt mående så ofta och liksom försöka förklara det som på sistone (eftersom alla e snälla och frågar). men det är jobbigt att svara på frågan hur mår du när man varken mår bra eller har ett enkelt svar eller vill börja gråta eller inte riktigt kan öppna sig till den som frågar.

jag har varit ganska fysiskt skonad men det är mer psykiskt påfrestande. det går upp och ner och i perioder gråter jag varje dag av olika anledningar. saker som gör mig sorgsen eller är känsliga. inte få eller kunna göra vad jag vill. tröttheten. också så mycket liksom EXISTENTIELLT. tänka på vem man själv är och hur man vill vara som förälder åt någon. hur det kommer vara att ha en unge och hur livet kommer vara. kan inte springa längre men har köpt ett billigt gymkort och en töntig träningscykel hjälper mig höja ångestdalarna lite. 

nu börjar det bli jobbigt fysiskt också dock. om jag går långa sträckor eller om jag glömmer av mig och tar bara ett par springsteg (för att jag har bråttom för att jag är t ex sen till barnmorskan för att jag t ex råkat tappa min cykelnyckel och måste ta bussen) ja då får jag ha ont i bäckenet hela följande dag. det är obehagligt att luta sig framåt.

jag blir matt av den omedelbara och oundvikliga orättvisan när det kommer till att det är en av oss som måste bära barnet. jag var på en sample sale för gravidkläder (…) och ville bara böla efter. alla dessa kvinnor som försöker hålla sitt proffessionella liv uppe som står och tar telefonmöten och bläddrar bland nedsatta amningsbhar samtidigt. säger jag tar de här utan att prova jag är redan sen. alltid behöva göra båda. inte få vara ifred från sin kropp. 

jag har den känslan mycket. från att vi fick veta att det var ett litet frö till människa där inne då förändrades allt för mig men j får mer tid att liksom vänja sig. saker jag plötsligt inte får äta och dricka. mitt psykiska och fysiska mående och begränsningar. känner mig lite kidnappad av min egen kropp typ?

kan både bli äcklad och få svindel av tanken: en växande människa helt perfekt tempererad alltid mätt aldrig frusen. viktlös i fostervatten i en fostersäck i min livmoder som bara växer automatiskt. att bebisen har ett ansikte ja en personlighet redan och är i mig men vi inte kommer att få se på flera månader och få veta på ännu längre.

förut glömde jag det till och med under längre stunder men det gör jag aldrig nu när den virvlar omkring som en snärtande fisk och sparkar där inne hela tiden. det var väldigt gulligt igårkväll när vi skulle sova och johan petade på magen så sparkade ungen tillbaka. då kändes det som att vi kommunicerade!!! så sjukt.

och den där orättvisan är ju åt andra hållet också. att jag är med ungen hela tiden nu och får känna alla sparkar och rörelser. att johan får höra folk säga att han inte kommer vara lika nära. att jag inte skulle låta honom. det är min skräck.  

& när jag blir ängslig orolig rädd och johan kramar mig och säger det spelar ingen roll. lyssna inte. det är bara vi. bara vi spelar roll och bara vi bestämmer. och berättar vad han vill. då blir jag lugn. INGEN i hela världen jag kan tänka mig är bättre att dela detta med.

bara jag du och kiddo spelar roll och bara vi bestämmer. tre månader kvar nu och sen har vi liksom ett barn. ett barn! helt oåterkallerligt. halva jag och halva du. vems näsa? vems energi? hoppas på humor. hoppas på johans lugn och vackra kinder. 

bilderna är från den sjuttonde maj. neas födelsedag och norskarnas dag och den dagen jag och jorken fick reda på att vi skulle bli päron.