hemsedal

         

nu är jag hemma från fjällen. vi var i norge och hemsedal närmare bestämt. en stor stuga uppför slingriga vägar och i den släkten på pappas sida. fullt med farbrödrar kusiner farföräldrar. kollade på utsikten och åkte skidor utför mest men med ett par undantag och nu är jag fylld av blåmärken från halvdagen på bräda och morgonen med längd. tur att jag är en person som skrattar när jag ramlar det var längesen jag hade så roligt som när jag och agnes åkte snowboard.

en ska hålla sig till utförsskidor kanske för det var lite som att det satt kvar fast det var ett decennium sen sist (liftkortet från dagsturen med högstadieskolan till kungsberget 2009 låg fint kvar i jackfickan). känslan av randig nypistad backe och backen i slutet av dagen med snöhögar. när den lösa snön lägger sig på skidan. ställa sig i ordning för sittliften så det blir jämvikt och stå i ankarliften med en huvudet kortare tonårskusin och själva liften bakom knäna. liftpratet. och jag hade glömt hur härligt det är att vara ute en hel dag i kyla. och den klossiga stentunga gången i pjäxor och dra av sig hjälmen. musklerna som värker för de fått arbeta

vi har alla tillsammans hejat på tjejerna i stafetten TA I KALLA & HEJA HEJA HEJA STINA! vill staka med och står upp för de är så starka hur orkar de! själv så grillar vi korv i solen och ramlar i längdspåret. bastar med en burköl försöker rulla oss i snön men skaren är vass. äter lakrits och storkok och klappar på hundarna.

frukost i skarpt solljus och löst korsord tillsammans med farfar. han börjar nerifrån höger och jag uppifrån vänster och när våra ord möts och allt klaffar är det korsords- och generationsmagi. äggen måste koka lite längre och vi får ingen bakfylla från afterski. hög höjd och lufttrycket kan vara förklaring till (och läka) mycket.

en kväll kollade vi uppåt när vi gick in det var så stjärnklart i mörkret. jag säger fan vad sjukt det är att de är så otroligt många och så otroligt långt bort. vi är så små. och agnes säger ja man får inte börja tänka för då

och sen kom det ingen fortsättning på meningen kanske råkade hon börja tänka på det ändå

biltursvy

det är en väldigt trött mörk onsdagskväll slutet på januari. det är iskallt och snö men det faller väldigt vackert och är tur att jag inte halkar i modden eller blir påkörd av en buss för det är svårt att inte titta upp och se fram och sig för. blir inte mätt på långsamt virvlande bomullstussar i motljus mot hängande gatljus framför ljusförorenings-ljus kvällshimmel.

att titta på vackra saker gör i varje fall mig gott. bra övergång till: nu tittar vi ut genom bilfönstret en morgon på island i oktobrast. jag och mamma hade hyrt en bil och begav oss på utflykt men det blev så många bilder så vi börjar såhär. i bilen.

      

tänk om en bodde så vid ett berg med utsikt över havet med glaciären bakom sig fåren i backen och ett vattenfall runt knuten.

jag & mamma åker turistbuss & går på museum på island

det började i gryning på en turistbussparkering i utkanten av reykjavik en gång i oktober

vi for iväg på den klassiska turen som en bara ska göra. första stoppet var nationalparken där de två kontinentalplattorna möts. Þingvellir. lägg av. här är premiärministerns sommarplace.

 mamma hade kikare och kikade på ånga från källor och berg : )

kollade på fors och läste på skyltar om hur islänningarna samlades och tog beslut hära sen för flera tusen år sen. sen åkte vi vidare

bara att åka bussen var en attraktion i sig som ni kan se. ett av det vackraste var en liten kyrka vilken en man låtit bygga efter att hans fru gått bort. på island får en bara begravas vid kyrkor tydligen och hon hade velat begravas mot deras utsikt. <3

vi åkte till en plats där marken puttrade och luften var ångig

såg stokkur geysern göra utbrott vad femte minut. en till. bara en till. en till. svårt att slita sig från moder jords krafter

jag i geyserdimma

mamman i geyserdimma

nästa stopp hade kunnat vara geyser med tanke på vattendis från under

men det var det gigantiska vattenfallet från hög höjd. när jag får svindel så domnar mina fötter. det gjorde de här. kolla små personerna på andra sidan

gullfoss.

lille människorna och stora naturkraften

 mamman som smälter in i naturens färger

jag och vattenfall och vattenfall och jag

ett till stopp med liten mamma i stor natur

min älskade mamma. nu följer foton från rutan från vägen tillbaka:

sol!

islandshästar!

ånga från marken!

landskapet är helt otroligt. verkligen en annan planet.

det var bara eftermiddag när vi kom tillbaka till stan och solkatter på husen.

mamma tände ljus i kyrkan

vilken kyrka va

orgeln var så fin.

sen ner på stan

vi rekade restaurang för kvällen och tog ett beslut

sen gick vi på en rätt crappy men lite rolig loppis

mamma framför fasad 1

mamma framför fasad 2

museifasad!

de skulle stänga om en halvtimme så vi tyckte inte det var värt med inträde och tänkte strunta i men så frågade jag om vi kunde få discount för det var så kort kvar (hehe) och då visade det sig vara gratis just i dag pga öppning!

museet låg i gammal hamnbyggnad.

hade lite olafur glaciär-foton

och ett rum med väggar av projektioner. väldigt fint för stora och små

fortsatte nere i hamnen och hittade antes båt

tänk att det här kan vara ens stads utsikt

jag blev kär i ett par dojor i ett skyltfönster

och så var en fin gammal glass-skylt det sista som fotades i dagsljus. sen var det vila på rummet ett tag var ju trött efter en lång dag

men sen då jag satte på örhängen så gick vi ut

till stället vi planerat för middag tidigare. visade mamma suröl från mikkeler-baren våningen ovanför. vet inte hur jag ska tolka reaktionen

restun visade sig vara bakficka till reyjkaviks första michelinstjärniga restaurang! så vi testade smårätter från det michelin-köket innan vi gick på pizzan. jag åt en stört god kålrätt. som en pizzasallad deluxe deluxe

och mamma åt tunga och berättade om barndomsminnen när hon åt det som barn

sen pizza! min var en slags quattro formaggi!!! visste ni att skyr egentligen är en ost? så himla go

hejdå fina restun!

på vägen hem sen gick vi och kikade på imagine peace tower på andra sidan vattnet. det är yoko onos konstverk som i oktober varje år lyser upp till minne av john lennon

sen vare slut på den andra dagen i reykjavik med mamma. den första finns här.