vykort från tåg 573 mot frankfurt

igår kväll gick jag och flora på nattåget från stockholm. delade en flaska vin som var slut innan vi rullade in i linköping och sen somnade vi i varsin slaf. vaknade i tyskland tidigt i morse. på s-bahn från pinneberg till hamburg hbf satt ett barn och grejade med sina fingrar. saknade pia redan. vad har jag gett mig in på tänkte jag? när jag bokade verkade det så självklart. nu helt sjukt att åka längre och längre bort.

men jag sjunger en liten båt för flora och pillar henne i håret istället. vi äter pretzel och löser korsord på ett tyst tåg som går i 250 km/h. kan inte tänka mig något mer njutsamt sätt att färdas. marken går från vit till grön i realtid. ikväll är vi i Paris.

en lista jag stal av Flora

OM EN TIMME
sitter jag i ett digital möte med sofia och en potentiell kund. ett projekt som kan bli kul! hoppas det blir av.

OM EN DAG
har jag fortfarande spritt i kroppen efter min och floras lunchspringtur. vi har börjat göra det ibland. springa på lunchen. en tur gärna med utsikt. tar en raggardusch efter och käkar matlåda med endorfinruset i kroppen innan vi fortsätter med vårt. har förstått att det är viktigt för mitt psyke. särskilt såhär efter en förkylning (när jag inte kunnat gjort det på ett tag) så blir det väldigt tydligt.

OM EN VECKA
har min ålder fått en ny siffra att börja med. det känns som att jag passerat trettiostrecket redan (sedan länge) och att det är först nu jag gör det gör att jag känner mig ung. allt framför mig. om prick en vecka har jag bokklubb nedskrivet i kalendern så kanske har jag hunnit läsa ut bokklubbsboken? förmodligen inte med tanke på alla vårdbesök och all planering och allt jox inför att vi åker.

OM EN MÅNAD
är vi halvvägs in i vår biarritzvistelse. kanske är det soligt just denna dag? jag och sofia kanske har barnen den här dagen och jobbar inte. kanske tar vi med bo och pia till badhuset. hur säger man det på franska? bains publics. och sen en promenad längs havet. på gångarna med betongstaket som går som flacka zickzackmönster i oändlighet upp för berget vid côte des basques. står emot atlanten och tar aldrig slut eller jo till slut kommer vi upp och ser ut över den soldisiga horisonten. går förbi vinbutiken och carrefour och hänger på innergården och maler hål på varandras huven och matar barn.

OM ETT ÅR
bor jag johan pia och nisse på en ny plats. men jag kan fortfarande gå till mitt kontor. ha ett videomöte med sofia springa en lunchspring med flora. alla domare vet vad en snippa är och kriget är slut.

kontanter

länge sen jag hanterade. visste inte ens vilka som är sedlarna. inte längre selma och carl von linné. man får sträcka fram handen som vore i ett land med främmande valuta och säga ”ta vad det kostar” när det handlar om mynt.

förra helgen sålde jag och mamma på bakluckeloppis och det är så kul. hade sjuka mängder bös från vindsrenset. hysteriskt och intensivt och jag älskar hela prutjargongen. när man är på säljsidan och sänker sig lite för mycket men blir av med saker och får glada kunder. känna sig lite lättare fast pia hängde i selet hela dagen och jag hade ömma axlar i dagar efter.

men det jag skulle säga var att när saker omvandlats till kontanter så känns det som att man kan få saker gratis. för en som inte är van. det är pengar som aldrig kommer synas i min app. att de kom in eller att de spenderas. vad ska jag göra för dessa? bjuda johan på en fin lunch (ja okej vissa av sakerna jag sålde var hans). en måltid som det inte finns ett spår av sen. men tar de cash? restauranger? köpa en gammal tripptrappstol med mynt.

jag fick pengar med swish också och de har jag fört över och sparat på ett särskilt konto så de inte äts upp av blöjor och smör. jag ska köpa mig själv något riktigt fint när jag och flora är i paris. en trettioårspresent från mig till mig.

ja det har jag nog inte sagt? att jag och flora tar tåget söderut. först nattåg och så två förbindelser till innan vi på ett dygn är i paris. på tåget ska vi dricka vin och jobba. jag älskar att färdas. är spänd på att verkligen resa så lång tid som det tar.

vi planerar att gå i vintagebutiker läsa bok på uteservering och dricka vin. jag vill till palais de tokyo. och sen efter fyra nätter åker vi båda vidare i frankrike men åt olika håll. jag tar tåget till biarritz och emot nycklar och lite senare den dagen kommer min lilla familj och sen är vi där i en hel månad. vi är med sofia och olle och bo och vi lagar middag ihop och vi kanske går till stranden tar en kaffe och crossaint på les halles ihop. och jobbar i samma rum.

ja det har jag nog inte sagt? att jag och sofia jobbar mer och mer ihop nu. jag ska inte tjata om att jag älskar mitt jobb men det är ÄNNU roligare när vi är två. sofia visar något jag säger tänk om jag visar något sofia säger tänk om. hon säger JA jag säger JA!!!!! och vi har en hemsida. för våra gemensamma jobb. och jag har tagit mig tid att uppdaterat min portfolio för första gången på typ två år.

och jag har vant mig nu med mitt nya utseende. just det ja det har jag nog inte sagt? jag tog tag i det där jag alltid pratar om och klippte av det för en månad sen. i mitten av januari hade jag redan avklarat mitt nyårslöfte så nu kan jag göra exakt vad jag vill resten av året

så känns det. exakt vad jag vill kan jag göra.