juni 2018: de sista pionerna

en blogg någonstans där en delar med sig av sin vardag. den här vårens vardag har inte varit mycket att dela med sig av om jag ska vara ärlig tycker nästan lite synd om johan som bor med mig hur det varit.

aldrig haft en bukett som doftat så gott.

hur långa cykler går livet i och hur länge kan det vara innan en börjar ifrågasätta sitt leverna? hur högt i behovsskalan behöver en vara. problem är relativa och känns oavsett trappsteg låt mig va ledsen

blommor blommar över och snart flyttar katten ut också. det har varit så fint å ha en liten kompis här hemma i ett halvår.

4 kommentarer
  • Malin

    <3 livets cykler tenderar ibland att vara väldigt ojämna <3 men de ändrar sig alltid förr eller senare <3 ibland går det dock så långsamt att det inte märks <3 och går det för sakta finns det hjälp att få <3

  • annika

    låt dig va ledsen ibland är det tillräckligt att bara orka andas

  • alma

    vad tufft du verkar ha/haft det. jag vet inte riktigt vad du går igenom, men jag har ett tips på en bok som hanterar depression & ångest på ett väldigt brett sätt. obs ingen klassisk självhjälpsbok. utan han är en journalist som träffat forskare och *vanliga människor* över hela världen för att gå till botten med varför vi som verkar ha allt ändå blir så himla deprimerade? både orsaker och lösningar. den heter lost connection – johann hari.
    läs lite om den & se vad du tycker. den har varit till god hjälp för mig under min vår. kram ta hand om dig

kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *