det var en lång resa som det blir när en flyger lågpris med långa bussresor. han var febervarm och nästan sov mot bussfönstret påväg från flygplatsen. delade hans hörlurar lutade mot axeln och höll i handen men till slut var vi framme i vår lille mysiga lägenhet
med fotografier på väggarna världens finaste arbetsstol en gammal filmkamera och tusen andra saker och underliga pinalerjohan var som sagt sjuk. megasjuk stackarn.
så jag lagade middag åt honom
det blev gräddig pasta med champinjoner och sockerärtor. sen sa jag jora vi kan vara hemma vi är hemma du mår så dåligt men icke
han ville ut. vi bodde fem trappor upp och svor åt dessa trappor varje gång hehe
vi gick uppåt
<3
hit
jag semesterglad
han också semesterglad men trötto <3
vi slog oss ned och tittade på det här
precis samma plats som för tre år sedantittade på utsikt och på människor och åt lösgodis och drack öl
han jag är kär i
den han är kär i
sen gick vi hemåt och tände alla ljus i hela lägenheten och somnade nästan sked i lille soffan och det var första kvällen