Etikett: årssammanfattning

den årliga och alltid lika spretiga. 

mina nio mest gillade bilder på instagram. jag har lagt upp 70 bilder med totalt 41 792 likes. våra förlovningsringar · min inredning och klädsel som matchar · badselfie · midsommar · jag och papegojkatten · jag och sofia matchar en sommarklubbkväll · klassisk nivå av mat jag orkat laga detta år · selfie på festival · och så den som jag tycker förtjänar flest likes i världen — när bakis sofia snorklar i äckliga årstaviken efter mitt örhänge som jag tappade på nattdoppet. och hittar det <3

det här året har gått så otroligt snabbt och så evigt långsamt. nu önskar jag bara ett streck som jag kan få gå över och ett mentalt vitt blad. 

när jag jobbade natt för några år sedan och det var mycket och jag fick finnar så tänkte jag att jag lever på nätterna gör min hy inflammerad i äkta indietjej-anda. stress och kortvarig. nu är hela ansiktet rosigt det är som utslag inte ens finnar så det går inte bort. det känns så symtomatiskt för det här året.

ska det vara så konstant och fortsatt att ju äldre en blir desto svårare blir eller känns i varje fall problemen. jag ser mig själv i spegeln och det ser ut och det känns som att jag åldrats fem eller fler år på detta enda. och om det är så är min ungdom förbi snart?

jag fick för mig att allt skulle bli lite mer easy going ju äldre en blir men det är som att ju mer saker en försöker förstå desto fler faktorer spelar in när du är orolig. om ni förstår? blir på något vis mer självmedveten i takt med att saker och ting verkar mer komplexa än det tidigare. scenskräck att dela med mig av mitt liv till exempel. för mycket? för lite? oj var det där för deppigt vem ska läsa och vem gör jag besviken då?

jag som ”aldrig blir sjuk” hade två helvetiska veckolånga förkylningar även om det känns så töntigt att skriva ned sina förkylningar så känns det också så tydligt att jag varit i obalans. att det här året är upp och ned. och det känns banalt att skriva så. visst har jag haft roligt (det har en ju ändå) men jag har inte mått bra. jag har inte det. hur många gånger har jag och j listat allt och sagt hur kan det va? är det att gräva ned sig? att tänka på hur mycket sorg som får plats?det är det väl inte. det var året som johans ryggmärgsskada till sist opererades. det var året då mina föräldrar skiljde sig efter trettio år. då livet tog slut för tidigt. året av stora svek personliga och högst samhälleliga men med de mina närmsta som utsatta då gör det extra ont. det var året då jag trodde jag skulle gå sönder av stress men höll ihop men kanske tappade mig själv lite.

det som skrämmer mest är nog hoppet. det känns som det sinat under årets gång. om ingen annan ändå gör nåt varför ska jag? som när en skulle rådda något i ett ganska splittrat gäng när en var yngre. jaha!!! men då skiter vi väl i det då!!! om ni ändå inte bryr er!!!!!! så blir det inget alls.

så får det väl inte bli.

och med det så menar jag att jag rest så mycket i år som en sak. längtat bort och dragit iväg och låtsas som att sånt en inte orkar tänka på inte finns för om en byter plats är det lättare att titta bort. jobb i london strand i mexico kusinkärlek i barcelona vänkärlek i köpenhamn och resa med mamma till island. ett decemberparis.

men den finaste resan det jag kanske starkast kommer förknippa med i år: när jag och johan bilade i två veckor bara vi två bara vi och sveriges varma sommar och vatten och korsord. det måste bli en påminnelse det med. att jag måste inte långt iväg jag måste bara vara ledig.

kattåret var det. louise katt maggie bodde hos oss till nyår och sen var vi kattvakt till jane i ett halvår. det gick några månader utan katt sen gick det inte längre än så och nu har vi vår alldeles egna misse nisse.

nisse med de stora öronen och lilla nosen av kort sammet. nisse som leker med skosnörena och gräver upp lecakulor ur krukan för att leka med och spinner så fort en kommer hem. lilla nisse som sover med min arm som sked och biter av grenarna på klockmalvorna. att sitta på golvet och leka med sin katt på kvällen och bara titta på henne när hon hoppar och voltar och till slut somnar det är också att vara ledig.

äsch jag vet inte kanske ger jag 2018 för mycket skit. ett år är långt och mycket händer på ett år kanske är det lite förminskande? men det kan väl också få vara så endimensionellt att bara bestämma sig för att 2018 är ett bajsår och så var det inte mer än så. så.

nästa år det fantastiska 2019 så ska jag lova mig själv att sätta hälsan först gå till doktorn för alla åkommor även om jag hatar det.
jag vill använda min mobil mindre
använda min röst och mina öron mer. prata med lyssna på
mina ögon för böckernas sidor. jag vill ha läslusten hit tillbaka
jag vill laga mat hemma och äta vid köksbordet
jag önskar mig mod och hopp och engagemang

och nu så har jag ringt vårdcentralen och bokat en tid för hyn. vi får hoppas på 2019 helt enkelt <3

farväl 2017
adjö 2016
tack & adjö 2015
hejdå 2014
hejdå du (2013)

inför 2018 och jag skriver ned en massa dravel. det här året har varit så otroligt långt. så konstigt att det kan kännas så när det alltid är lika många månader dagar timmar.

återkommande i dessa inlägg har varit att jag säger att jag måste försöka prioritera bättre. strunta i det som tar energi. inte ta ut mig eller få dåligt samvete att inte alltid räcka till. men i år utan direkt formulerade mål så ledde det kanske snarare till den delen som handlade om att strunta i och nu jag är rädd att det kanske kommer till den punkten där jag blir passiv och att saker slutar spela roll. vad är viktigt?

om jag inte bryr mig om att göra det där extra eller när jag övertygar mig själv om att det är bra för mig att ligga i soffan fem kvällar i veckan till slut så är det bara ett rättfärdigande att inte ta tag i. det känns så viktigt också med ansvar och lagom press och det känns på något sätt så förmätet och fånigt att jag ska ”ta hand om mig själv” eller att saker inte blir gjorda för att jag är bekväm. vill inte bli en sån som pratar mer om det som jag vill göra än att faktiskt göra det. att ta hand om mig själv är att ta tag i ha mycket att göra producera och också krav att leverera. hellre toppar och dalar än bara mittemellan.

för det har jämnat ut sig jämfört med förra året som var en hel bergodalbana av omvälvande liv. från att gå i skolan och allt var i trehundra procent och i ständig utveckling till mer kontinuitet och rutiner. det är väl därför jag känner att nu vill jag röra om lite igen.

i år har verkligen varit kompisåret. har kommit närmre och fått så mycket energi i alla mina vänrelationer. fått förtroende att få trösta när svåra saker hänt varit stolt över stordåd och firat tillsammans. återförenats separerats invigt upplevt skrålat skålat kramats. blivit omplåstrad själv  och bekräftad. VÄNNER ÄR DET BÄSTA. mina vänner.

men jag har också varit mer orolig i år. alltid ett ljud en rörelse från dubbla hjärtslag och skakande kropp. varje gång jag vaknar av att jag drömt att kärnvapenbomben släppts (det eller den drömmen när maskerade beväpnade soldater stormar min tunnelbanevagn och tar oss alla som gisslan) eller att fyrverkerierna inte var en terrorattack med automatvapen? JAS-planen skulle bara göra en fucking uppvisning i form av en gran. det var inte mina sista sekunder i livet men det kändes som om. när spotlighten starkt blinkade till var det inte det där första starka ljusskenet innan en atombomb. jag ska tänka på det som johan säger mig: carpe diem sarko. livet är skört sarko vi måste passa på när vi har varandra. jag vill inte vara rädd hela tiden. 

det är mycket som en inte kan påverka i sitt liv men det finns det som går att påverka. det är valår nästa år. hujedamig. hur ska det gå.

jag vill 2018:
· lägga mer tid till att driva egna lustfyllda projekt vid sidan av jobbet. kanske hitte på något att sälja? och gärna projekt med kompisar som innefattar formgivning. jag kan vila sen
· för mer ta-tag-i kräver planering så jag ska skaffa en ordentlig och fin kalender och använda den. en fysisk där jag kan skriva komihågar i marginalen.
· jag vill börja laga rolig mat igen inte bara hamna i samma fem rätter som det blivit på senaste (kanske en vegan-januari i år igen?).
· jag vill prioritera att umgås med min familj mer.
· och så ska jag försöka vara snäll och modig. för det är viktiga egenskaper.

mina mest gillade foton på instagram 2017. jag lade upp 75 bilder och fick 44 421 likes! uppifrån vänster: i påskas på landet med vitsippor och skog. när maggie flyttade in. första solglasögondagen i våras. johan med solkatt på indisk restaurang. polaroid av johan som spelar mario kart. snöutsikt från jobbet i förra veckan. blå klänningar på sommaren dels i florens och dels på midsommar på landet. och så en liten manet på västkusten i somras. 

traditionen trogen listar jag också små eller större saker jag gjort för första gången i år:
· jag har kodat två stycken hemsidor från scratch (små men ändå)
· & så har jag fått längre hår än någonsin kolla bara på bilden längst ner i inlägget
· byggt en trappbänk (tillsammans med pappa men ändå)
· formgett omslag till en serie med böcker

· volontärdesignat till fredrika bremer förbundet
· hackat av mig fingertoppen
· rest med jobbet! till berlin närmare bestämt

· jag har löneförhandlat
· varit på solsemester med johan! på ön elba!
· och åkt hyrbil genom italien

· jag har klättrat
· fyllt mitt tak med 50 ballonger
· och köpt klippkort på simhall (+ simmat en del dårå)
· lagat langos
· tryckt upp och sålt prints
· jag har druckit champagneöl!
· varit kattvakt

· kört femkamp på gröna lund
· ätit veganskt tre veckor på raken
· varit heltidsanställd! och allt vad det innebär med alla nya grejer jag gjort på jobbet
· alltså även haft fem veckors betald semester!!!
· åkt utomlands med bokklubben

· besökt bokmässan
· gjort tortellini
· åkt till mina föräldrars lantställe fem gånger på ett halvår

och fotat johan framför farstun på lilla huset varje gång innan vi åkte hem

· deltagit i ett performanceverk av marina abramovic
· jag har kört en motorbåt
· varit på ölprovning
· varit på filmfrukost
· målat ett hus

· gått på hamambehandling det var det skönaste jag upplevt i livet
· köpt ett läppstift
· varit kär i samma person i snart åtta år <3

hoppas nu alltså på ett utmanande proppfyllt utvecklande roligt modigt 2018! nu ska jag dra på mig det där läppstiftet och en lite för urringad (nä finns inte nåt som heter det förresten) topp och fira nyårsafton hos erik & madde. gott nytt år!

adjö 2016
tack & adjö 2015
hejdå 2014
hejdå du (2013)