(ja nu måste det vara några veckor sedan jag påbörjade detta med tanke på den inledande meningen. det är inte det att jag inte vill blogga men det handlar om prioriteringar va. i livet va. och tiden för att blogga är inte den jag värdesätter mest helt enkelt just nu. och med det sagt)
pia fyller snart ett år. jag och johan ska göra en fotobok till henne. hittar bilder från året. hittar ett tillfälle att gå igenom dem. märker att jag har svårt att formulera mig. det är det att se på bild och känna sådan oändlig tacksamhet för att jag vet hur det kändes då. tacksam över att vi ändå gjorde. över att vi har vänner som säger: hej vi fattar att ni kanske inte pallar men ska vi inte åka?
den här berättelsen börjar i ett sovrum i ett hus vid sjön bunn.
johan sitter i sängen och ger pia flaskan
hon är tre månader gammal.
på övervåningen häller sophie upp te till mig och carl och henne själv
vi jobbar med sjön som fond. själv formger jag en svampbok. vad de gör är jag inte helt hundra på.
det är valborg och vitsipporna har kommit och vi tar lunchpaus tillsammans. sen vet jag inte hur jag ska orka skriva i presens i ett inlägg med bilder som är åtta månader gamla så jag byter nu
vi tittade på sjön. en vanlig aktivitet där.
vi hade morgonstunder tillsammans i köket.
och vi åkte förbi det alldeles sprakande gröna och satte oss i ett ramslökshav och plockade (vilket numera är vår valborgstradition)
gick ned till vättern genom naturreservatet. åt matsäck. ammade på obekväm sten.
de här tre bilderna är faktiskt från en av de vackraste stunderna förra året. pia sov och jag satt framför johan ett steg ned och solen värmde oss och vi åt ballerinakex och drack kaffe. mitt underbara lilla gäng.
pia fick en jordgubbsmössa som soffe köpt på rumänienhjälpen vid krysset. den var mycket för stor (och hon kan i skrivande stund fortfarande växa i den lite)
det var här jag förstod att vi kommer kunna umgås med våra vänner på kvällarna utan stress igen: pia kan ju sova i ett rum just precis bredvid. det låter så självklart men det är det inte.
jag minns exakt vad jag och sophie pratade om när vi plockade ramslöken. jag vet vad jag oroade mig för. jag vet hur hon tröstade. det är så när man känt varandra i vad som känns som alltid. hon värjer sig inte när hon tröstar mig. försöker inte sätta på ett plåster blåsa och säger det kommer försvinna. hon säger jag förstår att det gör ont. berättar om hur ärret kanske kommer se ut. vissa ärr läker fint. andra syns väldigt mycket och blir ett karaktärsdrag. ja hon sa inte exakt så. men det är så jag översätter det hon sa till mig så ni ska förstå innebörden av hennes tröst.
och jag behöver inte tröstas längre. (inte just nu). jag älskar livet. livet är underbart. tack för allt vill jag säga. tack för att pia kom till oss vill jag säga.
och till er vill jag säga: tills vi ses nästa gång! snart eller om jättelång tid. man vet aldrig.
funktionsklädurna var på. sen stack vi iväg. de fintade oss med att säga att vi skulle köra trettio minuter och ta en omväg.
vi skulle göra min dröm!!! alltså paddla på john bauerkanalen.
det var en stilla dag
utmärkt för att ta sig över sjön
sof & carl tog täten
efter goda 30 minuters paddel nådde vi vik och vass
och entrade kanalen
kolla trollspegeln! sa carl
dit in skulle vi
så stilla så stilla
vi paddlade långsamt och gled och tittade på uppochned-träd.
så nu följer illustration:
ut på andra sidan kanalen och till en liten plats som de sett ut.
där gick vi i land
åt smörgåsar drack kaffe och åt kaka
hej älskling
hej nästa älskling
sen ut igen
tillbaka
samma väg men tvärtom
det var tur för jag var inte mätt på speglar
att naturen kan göra så vackra cirklar.
sista biten höll vi ihop kanoterna och bara flöt tillsammans långsamt långsamt
lite fiske och vila i kanot på det.
tack för utflykten mina raringar! den var underbar!
sen fortsatte vi lördagen med mer sånt fint. vättern!
massa ramslök! två fyllda max-kassar hehe
carl och sophie visade oss röttle.
med gammal vattenkraft. där det förr fanns såg och kvarn och så.
vi gick ned till vättern
checkade lite horisont
sen gick vi i naturreservatet bland alla sippor. gulsippor :–O
ja det stod verkligen som på rad: gulsippor blåsippor och vitsippor
såg vättern uppifrån också
denna bild fick mig att ta en lång paus från bildredigerandet. påminde mig om när jag och johan 2017 semestrade på 
åt ena hållet vättern och sippor
åt andra hållet berg
carl var tvungen att ligga ned i sipphav
då blev vi också tvugna att göra det
som att ligga i en snödriva men lite varmare (bara lite. vad kall våren var i år)
tillbaka till stuga i kvällsol
vinprovning stod på schemat! johan hade prenumrerat på fria viners lilla vinskola som kom som ett nyhetsbrev och köpte testlådan med naturviner. som han testade på oss dårå. som ni ser på korkarna är det en riktigt erfaren sommelier det rör sig om
smakade med olika munsbitar och drack
lite rökigt typ?
vi började med middagen sent. det var mörkt och tortellinisarna kanske inte de vackraste men så är det väl efter en provat vin en masse
sophie gjorde en nästan karamellig pastasås till våra ramslöks och ricottafyllda knuten. MYCKET gott.
sen var vi trötta efter många paddeltag. spelade inte ens klart plumpen för ögonlocken klippte.
i fredags vaknade jag här. imma på rutan och solig sjö utanför. jag och johan satte aldrig på elementen i vårt rum det är något med lite lite för kallt på landet
gick ner för knarrtrappan och in till köket som doftade kaffe och stekt ägg
carl var uppe först och fixade oss frukost ♥
med denna morgonmänniska var vi fulltaliga
blommorna jag fick från flora fick också resa söderut med oss
efter frukost började carl jobba men jag sophie och johan tog en promme! inte riktigt framme än men på g. bladen och knopparna.
men vitsippor i drivor
soffe visade en konstig kvist hon spanat på förra gången de var där. ser ut som syren? med blommor som växer direkt på kvisten? och blommar redan nu? konstigt
här gick vi alltså
grusväg på sin morgonpromenad. det kanske inte vore så tokigt.
sen tillbaka förbi stora ladan och till jobb i stugan.
halvvägs paus för grillunch! soffen hade halvdag och fick eftermiddagspasset så hon tände grillen och ordnade med lunch till oss innan hon skulle börja jobba klockan tolv.
en dubbel ostburgare blev det. sen gick jag carl och johan en till liten prommis
förbi grannfåren denna gång. några hängde inne med dörrarna på glänt
och några ute
plockade en vårig bukett till sof
back to work!
lille co-working-spacet på övervåningen. med ypperliga kollegor.
min plats såg ut som en liten skrivarstuga. trivdes mycket bra att jobba härifrån! saknade endast min skrivare men hade inget brått denna dag så det kunde vänta lite
kaffe och kaka på det
roligt att sitta vid en lantställebokhylla när man gör bokjobb. hittade en fin deckare från sextiotalet till exempel!
vid fyra gick jag in till johan som hade bytt plats till horisontellt. inte hållbar arbetsställning i längden kanske men gullig
klockan fyra var det bestämt sen innan att då var det fullt ut valborg! mycket bra grej när alla kan jobba hemifrån så det är minimal tid från jobb till vara på landet och dricka vin i eftermiddagssolen
snacks och dryck bars ut och sophie imponerade med sina sjuka jägarställningsmuskler
tubsockor i toffla och träskor var en del av klädkoden
det var rosépremiär! med naturvin som soffe och carl bjöd på
slurp sa det
en till
ett rumänskt vitt vin som var supergott
ja där satt vi i solen. flyttade efter när skuggorna rörde sig
malde väl på om ditt och datt i ett par timmar
sen preppade vi för middag
jag gjorde drink. på buffés iste-recept spetsad med rom. tar alltid med recept från icas kundtidning som en annan tant. det gick hem!!
grillen tändes och då var det så stilla på sjön så vi gick ut igen
drink och musik vid vattnet
johan lånade carls fiskespö lite
men dåligt med napp
jag gjorde en hastig rörelse :—(
HEJ GULLET
fota solen och sjön
och sedan dukat i salongen
väldigt valborgig middag tycker ni inte?
det är:
åts med en bea gjord av soffe och carl och med ugnsbakade potäter
där satt vi och åt till skymningen
soffe slängde ihop en efterrätt på uppstuds och det blev paj och plump (men bara en halv omgång för vi blev så trötta). sen var det slut på riksmysig valborgsmässoafton!