Månad: december 2016

kroppen & knoppen den här veckan

18/04/19

sprang med sofia. och pratade. och fick puls och andning och det var skönt att få kroppen att känna att den bara är en kropp och skönt att känna att jag kan få hjärtklappning av saker jag väljer själv.

tog de där fula korta strumporna så det blir en naken glipa mellan byxfållen och tygskorna och känna hur benhåret fladdrar i vinden och värms av solen och det är bara morgon.

johan tog mig i handen och sa vi tar en promenad. vi gick till kullen och såg ut i skymningen över gröna lund och skylinen. den är låg stockholms skyline men allt ser mycket ut på avstånd ändå. staden är stor och jag är bara liten i den det är också skönt att se i bland.

allt i huvudet allt i bröstet och magen gör min hy inflammerad. och ni vet det går inte att hålla fingrarna borta när en väl börjat peta och det växer och blir värre. det värker under skinnet

men nu är det helg igen och min kaktus blommar asmycket gör ens kaktusar det? kolla alla knoppar

”frukost”

hette mappen från mars i vilken jag hittade följande två bilder. precis vad det är. frukost är ju tidlöst så jag tänker att den kan en lägga upp på sin blogg trots en månad sen. tog antagligen bilderna för att det för en gångs skull var sol i mars. den här veckan har det varit sol hela veckan (det är veckan av skärmdumpar på väderappar och alla pratar om allt de ska göra i solen-veckan)

rostad macka stekt spenat med salt och peppar och så ett pocherat ägg

ett ägg som rinner när en skär i det. det är inte så krångligt.

kanske inte den vanligaste men ändå lite mindre avancerad än eggs florentine. när jag ej orkar göra hollandaise enligt mitt vanliga stavmixersätt så smälter jag bara smör och strilar över med en pressad citron! som en deconstructed hollandaise helt enkelt. mycket gott.

terror teckningar tårar tidszoner

18/04/07

i dag är det ett år sen lastbilsattacken på drottninggatan. jag minns den eftermiddagen som en film som går att se om igen och igen och jag minns att jag ritade efter. ritade rosor och en delad sorg. de är bara snabba teckningar visuella anteckningar.

men jag visar dem för de passar in på denna vecka. på det privata planet nu inte den kollektiva sorgen. det har varit så mycket tårar.

och förutom det tjocka huvudet och svullna ögonen allt som varit förvrängt. arbetsbörda och prestation i förhållande till tid. tiden kroppen gentemot platsen jag är vaken hela natten. jag har gått till jobbet när klockan varit två på natten i mexicotid men inte somnat förrän två på natten den svenska tiden och rutintiden jag ska förhålla mig till. samtidigt som jag har jobbat som ett litet djur.

johan har varit magsjuk och haft feber och hemma hela veckan och jag har inte tagit hand om alls. bara mellanlandat i allt som inte är upppackat stökigt skitigt alla besticken och tallrikarna slut för ingen orkar eller hinner diska innan jag av utmattning lagt mig i sängen men inte kunnat somna och när jag vaknat inte kunnat gå upp. ätit frukost och borstat tänderna samtidigt som jag klätt på mig det i den närmaste högen.

när jag gick hem ifrån jobbet i går och tittade på de kala träden som blommar om våren men som inte gör det ännu och kanske kanske kände jag en liten bris av vår. då var jag ändå tvungen att fundera ett ögonblick om det är säsong för körsbärsblom nu eller om det redan varit?

när vissa saker som en trodde var konstanta och alltid plötsligt inte är det längre så ifrågasätter jag tillochmed säsongerna. tack gode gud för att helgen inte ställts in det här var den konstigaste veckan någonsin.