hemsedal

nu är jag hemma från fjällen. vi var i norge och hemsedal närmare bestämt. en stor stuga uppför slingriga vägar och i den släkten på pappas sida. fullt med farbrödrar kusiner farföräldrar. kollade på utsikten och åkte skidor utför mest men med ett par undantag och nu är jag fylld av blåmärken från halvdagen på bräda och morgonen med längd. tur att jag är en person som skrattar när jag ramlar det var längesen jag hade så roligt som när jag och agnes åkte snowboard.

en ska hålla sig till utförsskidor kanske för det var lite som att det satt kvar fast det var ett decennium sen sist (liftkortet från dagsturen med högstadieskolan till kungsberget 2009 låg fint kvar i jackfickan). känslan av randig nypistad backe och backen i slutet av dagen med snöhögar. när den lösa snön lägger sig på skidan. ställa sig i ordning för sittliften så det blir jämvikt och stå i ankarliften med en huvudet kortare tonårskusin och själva liften bakom knäna. liftpratet. och jag hade glömt hur härligt det är att vara ute en hel dag i kyla. och den klossiga stentunga gången i pjäxor och dra av sig hjälmen. musklerna som värker för de fått arbeta

vi har alla tillsammans hejat på tjejerna i stafetten TA I KALLA & HEJA HEJA HEJA STINA! vill staka med och står upp för de är så starka hur orkar de! själv så grillar vi korv i solen och ramlar i längdspåret. bastar med en burköl försöker rulla oss i snön men skaren är vass. äter lakrits och storkok och klappar på hundarna.

frukost i skarpt solljus och löst korsord tillsammans med farfar. han börjar nerifrån höger och jag uppifrån vänster och när våra ord möts och allt klaffar är det korsords- och generationsmagi. äggen måste koka lite längre och vi får ingen bakfylla från afterski. hög höjd och lufttrycket kan vara förklaring till (och läka) mycket.

en kväll kollade vi uppåt när vi gick in det var så stjärnklart i mörkret. jag säger fan vad sjukt det är att de är så otroligt många och så otroligt långt bort. vi är så små. och agnes säger ja man får inte börja tänka för då

och sen kom det ingen fortsättning på meningen kanske råkade hon börja tänka på det ändå