så roligt att se vad de tycker. hans specifika vilja. tvärsäkert väljer han en glass han aldrig ätit förr. solero exotic. jag tar 88an. alla fem (nisse i sin transportbur) sitter vi på ihopkedjade stolar vid ett cafébord vid ingången till butiken. en sån butik som ligger vid en obemannad mack och har lite av varje. ja ungefär en av varje. ett paket riskakor. ett paket simpuffar till barn. perfekt det var exakt det vi behövde. hela tre frysar med olika fabrikat på styckglass dock. man förstår vilka varor som går.
ja vi hade resdag idag. hatar det faktiskt. alltså packandet och städandet. jag vill att allt ska gå snabbt och effektivt men det GÅR inte. det är så mycket saker och uppgifter och rum som ska packas och ordnas och skuras. men. till slut kommer vi iväg.
och jag älskar ju att sitta bredvid johan i framsätet. inget/ingen som avbryter när vi ska prata med varandra. lite mån att blicka framåt. eller man kan välja lite vad som ska gå fram från baksätet åtminstone. till exempel (när det är tjugo minuter bilresa kvar tills vi är framme vid torpet)
”jag ser pytte-pytte-lite sågis där borta!”
ja här är vi. barnens kusiner med. ida har i en byrålåda hittat en mjuk pyjamas som legat orörd sen sommaren 99. det är min. när jag var strl 110/116. mönstret i tyget är lika starkt som ett doftminne.
när barnen ska sova är det min tur. en stund för mig själv. jag går på landsväg och grusväg mot ängen från min uppväxt. hittar en smultronskatt. inget någon människa tidigare kan ha sett för de är de största jag ätit.
gör en bukett av ängsblommorna. slänger in ett ogräs med roliga frön för lite umami (ett uttryck som yrsa sa någon gång om nåt och som jag ofta använder nu). lupin räknas väl iofs också som ogräsarnas ogräs numera.
högt flygande svalor och en måne på ljusblå himmel. klockan är halv tio när jag är tillbaka. alla har lagt sig. ska läsa min bok nu. big swiss. faktiskt väldigt underhållande.
