endorfin oxytocin

stilla riddarfjärd. två av varje är hötorgskraporna och stadshuset som drar sig tillsammans i gryningsljus. har radio på. takten får välja tempot. som löpningsroulette. det är den här tiden som gäller nu när jag vill vara i brytet mellan dag och natt.

när jag vänt och kommer åter är himlen över fjärden samma färg som mina kinder. sista backen upp hem. när jag är tillbaka är lyktorna släckta. behövs inte längre. god morgon lilla stad. god morgon lilla kropp.

fyran till stadsis med pia. pratar om alla vi känner som är allergiska mot olika saker. väl framme välkomnas vi med att sjukgymnast och logoped klätt ut sig till trollkarlar. trollkarlshatt och trollstav och ett stort rött skynke dem emellan (p är i en trolleriperiod). hokus pokus FILIJOKUS. och fram bakom skynket trollas p’s gamla favorit: specialpedagogen T som börjat igen efter efter ett år borta. lyckan är oöverträffad.

påväg till kontoret i den vackra disiga hösten över västerbron tänker jag på att de finns de som gör sitt jobb och så finns det pias sjukgymnast logoped och specialpedagog.

finns också de som kan ha som arbetsuppgift att vika en sedel enligt en origamitutorial på youtube. samhällsbärande.

har ett nytt läppstift! trivs i färgen. men har svårt att måla innanför. alltid varit dålig på att måla innanför linjer. det åkte på efter jobbet för ett firande för bibelprojektet. skål i bubbel och lyssna på läsbarhetsföreläsning. en ny och mycket trevlig kombo.

sen hem till alex. där är dom. där är bebisen. jag har inte hunnit läsa men får såklart vara med ändå. får vitt vin i samma vinglas som alltid. äter min medhavda matlåda. kommer med inspel om det som inte är boken och lyssnar på deras och vi kan prata förevigt. slår mig att jag också vill ha en. bebis. hon hänger på min arm när jag står och vaggar och lyssnar på mina smarta kompisar. känns som jag vaggar och blir vaggad samtidigt.

inga kommentarer

kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *