tillbaka från fonden av bergen. en siluett såg ut som en person som låg och vilade på rygg. säkert en symbolik i det. en plats att vila på. min familjs första utlandsresa.
det var varmt. mestadels moln men soligt ibland. himlen och havet smälte samman i horisonten.
vi åkte och hälsade på sofia olle och lilla bo som flyttade till biarritz ungefär samtidigt som pia föddes. en vecka skulle vi stanna. äntligen skulle vi få långhänga igen.
sjöng lugnande imse vimse spindel för pia. vad nog ingen märkte var att jag sjöng för mig själv. flygskräcken har eskalerat ska det visa sig. pia flög som en liten king. det är väl så med rädsla. det är i ens huvud och ju mindre man vet kanske desto mindre av den. pia vet inte så mycket ännu. jag vet så mycket nu som jag inte visste förra gången jag flög.
det var varmt när vi klev av planet. bosse och sofia hämtade oss på flygplatsen. körde oss hem till sig. när sofia visade den baskiska typon så visste jag att jag skulle trivas. brandingen av platsen helt i min smak.
ha morgon tillsammans och äta frukost tillsammans. pussa på ens bästis barn. ens bästis barn som kryper upp i ens famn. att våra barn tycker om varandra. jag som nattammar får sova vidare på morgonen och så när jag går upp sitter de där allesammans i mack- och yoghurt-röran och jag får säga godmorgon mina älsklingar.
gått till lekparken tillsammans. vi har nattat barn samtidigt och sen när de sover jobbat eller sen när de sover lagat en middag och ätit på uteplatsen i mörkret.
kaffe och croissant för tre personer kostar lika mycket som en cappuccino för en i stockholm. det är så. man måste alltid jämföra vad som är billigt i förhållande när man är i utomlandset.
annat prisvärt:
naturvin på glaset
kinder country kostar 9 st för 3.5€ (10 spänn styck på livsen vid kontoret hemma)
quiche/paj att ta med som lunch från boulangerie eller les halles är nästan gratis.
när olle kom tillbaka till stan förbarmade han sig över mig och johan och tog sig an rollen som vår surflärare. jag fick saltkristaller i ögonfransarna och brynen. surfing är verkligen som skidor. man får vitt i ögonfransarna. man ser ut över vidder som är ljusa. det är bara varmare. eventuellt lite blötare.
ser ni tjejen som står upp på brädan? där i vitvattnet? det är jag!
världens bästa surfcoach.
vi tog utflykter till st jean de luz och hendaye. dit tog jag och johan och pia tåget. en dag åkte bara vi tjejer jag och sofia och pia till ascain.
allt är så lika och så annorlunda. som johan sa: tänk att man kan åka så långt hemifrån och så ser det nästan exakt likadant ut som hemma. men man ser det i detaljerna.
det finns träd men det är palmer.
det finns trafikskyltar men symbolerna och typon är annan.
det finns matbutiker men det finns också vinbutiker.
det finns trottoarer men de är smalare.
det finns hus men det har luckor vid alla fönster.
vattnet går att dricka här med men smakar lite annorlunda.
havet är jättesalt.
det finns loppisar men de heter vide-grenier.
de har samma krimskrams vid vartannat stånd men annat krimskrams än det hemma.
slagorden för protesterna i iran är på ett annat språk.
jag råkar säga por favor hela tiden men det är ju på gränsen till spanien så inte helt fel ändå.
det finns vissa skillnader mellan denna typ av resa före och efter barn. man sitter i skuggan på stranden till exempel. man går igång på andra grejer i matbutiken: franska barnmatsburkar till exempel.
en kväll åt vi middag i fiskehamnen. planen var att barnen skulle somna sött för natten i respektive vagn. alla som vet vet att det inte finns något som heter planer med barn.
men jag undrar något
när de väl (till slut) (efter hård kamp) somnat
man får beställa maten
få in maten
kalamares som är otroliga
moules
och man får skåla i vinet
hur kunde man uppskatta en restaurangmiddag förr? när det var så enkelt? när det inte var en match?
min familj vid havet. de passar där. längtar redan efter lattjo och bosse och olle och vårt lilla kollektiv. tror vi måste åka tillbaka snart.
angående bloggen:
det kommer förmodligen vara såhär nu (alltså någon gång per termin) med bilder. tiden finns inte. eller jo timmarna är väl allt som finns allt som vi alla får lika många på ett dygn. men man kan väl säga att jag inte prioriterar att sitta och redigera foton och föra dagbok. kanske oftare om jag bara har något att säga. däremot försöker jag dela mer bilder på instagram. det är ändå roligt att ha någon form av digital dagbok. jag heter fortfarande mitt pubertala namn där trots att jag nu är vuxen morsa yrkesverksam osv: cupidbow
tills vi hörs nästa gång! au revoir!
de långlediga helgerna. när man är tre istället för två. innan kristi himmelsfärd (ja för tre veckor sen) lämnade vi ett provisoriskt mörklagt sovrum för ett annat (med filt under rullgardin)
kom fram på natten. en första amningsstund tidig morgon kunde man se ut och se dimma från bäcken.
gosade.
promenerade i liten värld.
bäcken var kvar.
fallet var kvar.
somliga sov till naturligt white noise.
det regnade och var sol samtidigt.
min bukett blev blöt.
satte bukett i vas
johan valde en fly outfit till pia.
jag ammade ergonomiskt.
det är overkligt att vi gjorde en ny människa. hon har valt ingenting. jag vill säga förlåt till henne. be om ursäkt på förhand. vad har vi gjort. hur ska allt gå.
såg mina förfäder stå där uppe på höjden.
äppelträd blommade
drog vår vagn som absolut inte klarar grusvägar och skogsvägar med stora bitar
hittade ett gigantiskt träd. som hade blivit nedsågat.
den här blomman får jag sådana nostalgikänslor av. sommar när jag var liten här. det är säkert ett ogräs men ändå. det vita som klister som smutsade fingrarna när man plockade med sina små sexåringshänder. vid en het grusstig (som är igenväxt av gräs nu)
jag grävde upp grästuvor och anlade en rabatt med tegelstenar (som jag och och pappa hittat i ladan) som kant. pia satt i min farmors knä och läste sin favoritbok jungly tails.
mitt barn i min farmors knä
ett konstigt träd.
en liten person.
vi efter en nap.
de inspekterade min halvfärdiga rabatt.
och vi hade en väldigt trött morgon och sov/kollade på a bug′s life 
min rabatt. till midsommar får jag se om fröna tog sig.
men vi tar vid där vi 
och så anlände vi till tree hotel! som var målet på resan.
till vår trädkoja
fönster åt alla håll. hitåt ditåt uppåt.
gullig i sovalkoven. man ser att det här är mycket sen bloggning för johan har fortfarande glasögon på bilderna (han opererade ju ögonen i maj och ser numera skarpt utan hjälpmedel)
sovalkoven hade inte en dum utsikt.
johan satte upp stegen och så tog vi med en burk öl upp på taket. notera tallstammen inomhus till höger det är trädet som lille huset sitter fast i!
kanske ännu finare utsikt!
HAJ på DAJ
taket vårt hus speglade sig.
yatzyt var med förstås. extremt god öl också! eller nästan mer som typ en syrlig mango/godisjuice. efter några gem var det dags att gå ned till pensionatet igen
husfasad i skymning
bra med ett hus som en kan fota sig mot
:O här i sov vi alltså. i mirror cube!
genom björkskog
till skål med bubbel!
johan fick alla viltkorvar. jag fick osten från fjällkossorna
ingen bild på varmrätten så jag minns inte vad det var men minns det som att vi tyckte det var gott! maräng och hjortronsorbet till efterrätt.
efter middagen knatade vi tillbaka mot rummet
kändes som vi gick till örådet
förbi vårt hus men sen till bastun som vi hyrt för oss själva. restaurangen stängde ju redan 20.30 vid denna tidpunkt (pga coronarestriktionerna) så vi ägnade kvällen åt att bada bubbelpool och relaxa och basta.
sen drack vi vin på rummet/kojan
och lyssnade på musik. ORKA vad mys det var.
och ingen insyn förutom från månen = johan dansar med mig. kan inte tänka mig en bättre fest
morgonen efter vaknade jag av sol i ansiktet och en kopp kaffe på sängen som johan räckte mig
och detta i fotändan.
sen låg vi här och läste i ett par timmar innan vi behövde checka ut.
hejdå fina fina kojan
och tack johan för en helt otrolig julklapp ♥
hur ska man toppa detta nästa år var det tänkt?
sen började långa resan hemåt!
stannade i luleå för lunch
luleåbor vet kanske vad vi åt av att se denna bild på pampigt hus som låg mittemot lunchhaket
korvgubben!!! för jag tyckte de hade rolig logga. hehe.
vi tog med oss maten till hamn och spanade på folket skridskor och sparkar på isen
i skymning var vi i övik. vi bodde över natten på ett vandrarhem.
efter en löptur morgonen därpå (USCH vad jag saknar att inte kunna springa) så for vi vidare
tog foton utanför sofias konfirmationskyrka i härnösand B-)
gulligt det var där! men vi stannade inte länge nä gjorde bara en drive-by på sofias barndomshem (viktigt med historia om kompisar som inte e barndomsvänner)
och sen begav vi oss hemåt
sista stoppet. i timrå.
bengt lindströms gigantiska staty vid en rastplats nära sundsvall
vilka CURVES