har varit skönt att vara ledig. firat julafton hemma hos farmor och farfar med kusinerna och sen hemma hos johans familj. juldagen hos mamma. hängt en heldag på sös och sen bott på hotell som mamma bjöd oss på (hon hade fått försäkringspengar efter att ha klämt sitt finger i en solstol haha). men jag har jobbat i går och i dag. avslutar grejor.
har ont i ljumskarna och ryggslutet och halsbrännan och tröttheten vet inga gränser. ville gå och lägga mig kl 19 igår men tog ett bad och lyckades hålla mig uppe till 20. måste sakta ner mig själv när jag går. känner mig skör. barnet i magen ligger åt fel håll och ville inte vända sig. allt ska bli bra det finns en plan. men tiden går plötsligt för fort och nu ser jag liksom dagarna framför mig tills vi är föräldrar. känner lite smått panik emellanåt.
vi har haft det ganska lugnt och trixat hemma mellan julfirandena med varje familj. badat badkar varje dag. och kollat på film. av det vi sett rekommenderar jag inte:
ramen shop (svt play) & house of gucci (på bio)
av det vi sett rekommenderar jag:
charter (på svt play)
en dramafilm om en mamma som håller på att förlora vårdnaden till sina barn och tar dem med på charter som ett sista försök att få vara med dem och i tron om att de inte har det bra hos sin pappa. kändes mycket. barn är lojala sina föräldrar. tänkte mycket på att om rollerna varit vända och det hade varit pappan som tagit dem med sig så hade jag inte alls sympatiserat på samma sätt som jag gjorde med mamman.
i huvudet på per åhlin (också svt play)
en dokumentär om (den helt otrolige) tecknaren per åhlin (som tecknade karl bertils jul). blev så sugen på att se ALLT av honom. kanske är en lagom ta-hand-om-minimänniska-sysselsättning. 86 år och så ung kändes han. det drabbade mig när han besökte sitt ungdoms rum (alltså faktiskt rum där han suttit och tecknat) och sa något i stil med att det är tur man inte förstår hur fort livet går. någon gammal gubbe kanske säger det till en. och sen är man den gubben. se den dokun. jättefin.
don’t look up (netflix)
stjärnspäckad komedi (haha vilken saying) om vad som sker när ett par astronomer (leonardo dicaprio och jennifer lawrence) upptäcker en komet som om sex månader kommer utplåna jorden och de ska försöka få med världen på tåget. så många givna paralleller med klimatkrisen och populism men det funkar verkligen?? helt absurt rolig hittills. för jag tipsar även om vi bara sett halva och ska se klart ikväll.
det var det för nu.
allt ska bli bra
och allt ska bli bra
hej och god dan före dan! låt oss titta på vår julgran för stämningens skull.
vi hade 1000 kronor i presentkort på svenskt tenn som vi fått i inflyttspresent för snart två år sen och inte kommit på vad vi skulle använda till. tills vi nu då kom på att vi skulle köpa juldekorationer för ALLT. aldrig känt mig så rik som när jag tänkt att jag ska spendera tusen spänn på julkulor. man har de ju hela livet så kändes som en perfekt sak att köpa.
men rikedomskänslan var ganska kort ty det var förvånansvärt få det räckte till hehe. slutade med att jag lade till tvåhundra spänn också. hur som helst — väldigt lyxig topping till granen har vi nu. valde den här orangea med en insekt målad på. och två fåglar i papper!
en röd med rosa ränder
den här kulan valde soffe & det är hennes kula nu. lovar alltid hänga högt. & så ett set med sex mindre gröna lökformade kulor.
så de blandas med t ex vårat ärvda pynt från johans morföräldrar. den här röda grisen är verkligen en favorit.
och de blå pepparkaksfigurerna som fick hänga nära varandra
den guldgröna mörka gamla glaskulan köpte jag på en loppis för några veckor sen
men mina favoritkulor är nog de här som går i en rosa till blå gradient som jag också köpt på loppis
ett metallornament formgivet av maja sten fick hänga i toppen i år.
och så avslutar vi med en bild i helkropp i dagsljus. vår gulliga lilla gran.