scones

för några veckor sen köpte vi jordgubbar och tillbehör till scones och sen så brunchade vi tills vi var proppmätta. hon och jag och mat alltså

dimmiga dagar/gårdagen/elfte september

vaknar tidigt och ute är det dimma. känns som höst liksom fuktigt och kallt genom fönstret. och i mig så mycket känslor
 
glädje
i går jobbade jag min första dag på mitt nya jobb i en sexårsklass. 10-16 varje dag i veckan kommer det bli nu och trots att jag blir så matt av att ha alla barn kring mig så känns det så skönt att få lite struktur. rutiner. dessutom kommer jag fortfarande kunna jobba natt då och då eftersom att jag inte börjar så tidigt. det känns BRA
 
nervositet
minns ni att jag pratade om en lägenhet vi blev kära i och aldrig kommer få? det där sista tror jag fortfarande på och försöker tänka att får vi den inte är den inte menad för oss men kan liksom inte sluta hoppas. har aldrig varit med om något så nervöst som att vara med i en budgivning. vi är så nära vårt max nu jag hoppas de andra är det också </3
 
chock (och största glädjen egentligen)
i går smsade madeleine mig och frågade om jag ville ta en prommis på kvällen och det ville jag ju såklart. väntar på henne länge vid busshålllplatsen så kommer hon från fel håll och jag undrar vad hon gjort. hon säger att hon gått vilse och börjar gå tillbaka mot dit hon kom från för att visa mig ”ett konstigt djur” hon sett. så knäppt att jag inte tänker att det är något konstigt det men vet ni vem det där djuret som hoppar fram bakom en buske är? ALICIA BJÖRNSDOTTER. jag skrek hoppade grät och skrattade för det kändes så overkligt att träffa henne som jag tycker så mycket om efter så lång tid. hon som åkte till australien för att vara där i sex månader. tid som sedan utökades. en månad. två månader. det blev ett år och jag hade till och med givit upp hoppet om att få se henne inom den närmsta tiden. så står hon där pang bom mitt på min gata och är precis som sig själv. vi gick en promenad alla tre på landsvägar förbi hästhagar och över leriga åkrar och försökte reda ut minsta lilla som gick efter ett år isär. nya relationer framtidsplaner och sådant och jag blir så oerhört pepp på höst nu när hon är hemma igen <3
 
 
 
det känns som att hösten är den där förändraren som alltid kommer och rör om lite och jag tycker om det. så mycket
 
ps lyssna på den här låten passar verkligen min känslostämning i detta nu

berlin del tre!

efter brunch och pappershandelsshopping bestämde vi oss för att vara lite turistiga. åkte till check point charlie och fick panik av alla människor tog en bild och så tog vi oss vidare
till bradenburger tor

och så gick vi till förintelsemonumentet och inser att den här bilden kanske är lite olämplig så introducerar er för starka klippors gäng senare istället

johan sophie och anton
och jag och soffen
sen var vi hungriga men hittade inget annat än ställen med inkastare dyra priser och ovärd mat och så kändes det lite såhär.
vi tog en taxi till oderberger straße och skulle äta men så råkade vi gå in här först hehe. en världsfin second hand-affär jag inte minns namnet på. förra året köpte jag den här väskan där och nu köpte jag och johan shotglas i present till louise
sen åt vi på en liten restaurang. pasta puttanesca tog vi allehopa
sen åt vi glass och drack drinkar och jag spillde min white russian det första jag gjorde
soffe och anton delar glass
sen köpte vi öl och gick till mauerpark
slog oss ned drack och lekte lekar
fina pojkvännen. 
när vi skulle gå träffade sophie några kompisar som var helt galna med sina cyklar. ned för den där backen trampade de allt de hade herregud 
sen gick vi vidare mot vårt favvoställe
pratergarten!
johan och anton läskiga och mysiga utanför
sen åkte vi hem och förfestade anton fixade johans frisyr
hej!!
lite armbrytning i tunnelbanan innan vi åkte till berghain och dansade och drack öl och körde lite mer armbrytning
och här är gänget utanför när vi är på väg hem (alla jätteirriterade på johan pga slutade aldrig prata med sin nyfunna perfect stranger hehe). sen åkte vi hem och somnade gött