jag fick en liten alltså väldigt liten glasbit i foten. den kändes och skavde när jag gick upp på morgonen men gick inte att se. bara knappt att känna när jag försökte gräva fram den från trampdynan med en pincett. glas mot metall. den känslan gjorde att jag hittade den. men jag hann inte gräva mer och rusade till jobbet och den satt där kvar i ett dygn. nästa morgon var värken i fotsulan stor större störst. jag var tvungen att gräva djupare och ta en nål också göra en minioperation och till slut syntes blänket av allt harvande i huden. en liten kristall på min fingertopp stor som en kardemummakärna och det som gjorde ont var allt som jag själv skadat mig med
lärdom: skjut inte på att dra ur glassbitar det blir inte enklare eller mindre smärtsamt en dag senare.
så fick jag ett brev på posten. mitt namn prydligt i skrivstil på kuvertet frimärket stämplat i malmö och inuti en vacker text (till utseendet alltså innehållet var bara ett slumpässigt inlägg från denna blogg om en kommande lördag). alla korrekta skiljetecken var ditlagda och meningarna började med versal. ingen avsändare. det såg ut som någon skrivit med en reservoarpenna med lite platt toppen. jag vet inte om det är en grammatikpolis som till slut fått nog och rättat åt mig eller om det är ett obehagligt sätt för någon att säga jag vet var du bor. johan tror att någon bara försöker lära sig skriva skrivstil och min kollega att det är någon som mitt i allt glömde skriva sitt namn som avsändare och så blev det bara klumpigt fel. till dig som skrev jag antar att du läser nu med: vad du skriver vackert.
och nu sitter jag på en buss till mantorp. det är inte heller vanligt för mig att spendera en hel lördag där. och inte att ägna hela dagen åt att titta på bilracing heller. jag ska heja på min lilla kusin (hur blev du vuxen är jag alltså vuxen nu?) som gasar och styr varv efter varv på en bana fort fort. nu ska jag fortsätta färdas och dricka mitt morgonkaffe. hej sålänge
det var lördag morgon och jag åt frukost på randig bricka på bord på randig matta iklädd randigt nattlinne
åt även dragon fruit. den absolut coolaste frukten. hur kan den vara så cerise? ser overklig ut. synd att den inte smakar så mycket. detta för att komma i stämning till game of thrones hehe.
sen är det ett långt glapp i dokumentationen ty jag sprang ett välgörenhetslopp med johans familj. jag sprang så jag trodde jag skulle falla ihop när jag kom över mållinjen. klarade det på sekund under mitt mål. måste ha ett väldigt bra biologiskt tidtagarur i kroppen. efter loppet åkte vi allihopa hem till svärpäronen i vallentuna och drack öl som johan har bryggt (bb = borgis bryggeri)
samt bakade pizza naturligtvis. det gör vi alltid
vi stod ute under markisen medan det regnade. och försåg familjen med mat.
bakade åtta pizzor! goda som tusan blev de johans morfar sa att de var de godaste pizzorna han ätit i hela sitt liv och han har levt länge han
på söndagsmorgonen såg jag ut såhära
*redo för dagen*
och han som fotade
love him. seriöst min klippa i livet
vi åkte ut på djurgården till rosendals trädgård jag och klippan i livet
där skördades det
vi shoppade middagsingredienser
och spatserade runt i allt det gröna lugna
och i butiken lånade jag en sax för självplock av blommor
gick efter taktiken ”alla som jag tycker är fina”
sen är det ett glapp igen. det är för att vi var på ikea med erik och madeleine och då är det inte läge att ta upp kameran utan snarare lappa ihop sitt förhållande som håller på att spricka för att en inte orkar bestämma om en ny dörrmatta behövs eller inte hehe
men här är gänget exalterade pga står i kö för att få köpa beryktad glass på scarfo i bromma efter the big ikea challenge
vi prickade in deras sista tjugo öppna minuter för säsongen och en redig kö ringlade sig utanför porten
jag åt hasselnöt samt pistagesorbet och madde en stracciatella. gott!